onsdag 20 oktober 2010

Klädbakfyllan

Ärade läsare,
har du haft klädångest någon gång? Jag drabbas av det då och då, oftast i samband med att jag besökt något postorderföretag på nätet eller gått in i en klädbutik för mycket. Det är inte helt olikt bakfylla- själva ruset, bara doften av nya kläder, tyger och färger är underbar. Du vet i själ och hjärta att om du bara hade den här tröjan/klänningen/jeansmodellen så skulle universums alla bekymmer lösas upp likt skelettet i "Mysteriet på Greveholm" i tillvarons bubblande julmust. Du blir omedelbart smartare, mer belevad, sexigare och sådär läckert "casual" bara denna randiga oversize- tröja nuddar vid din hud. Inte bara det- den är ju sydd med ekologisk sytråd så du räddar dessutom världen. Från sunkig medelklass till en modemedveten, lycklig superhjälte.
När väl ruset lagt sig efter någon timme, kommer ångesten krypande som en ful snigel som fimpar cigariller i din filmjölk. En plötsligt äckligt hög siffra dinglar lojt på prislappen framför ögonen på dig. "Kicken, var är den?" Kroppen sjunger allsång med Marcus Krunergård.
Men än värre- om du inte köper något är plötsligt ALLT du redan har luggslitet, nött, omodernt och fullt med fula hål. färderna är matta, nopporna är stora som hönsägg. Inte bara dina kläder- DU är sliten. Hela du är liksom utan lyster, matt, tråkig. Alla andra har fattat det, men inte du.

Klädångest är en otrevlig åkomma, och kan orsaka otrevlig viktminskning för din plånbok, liksom sår på självrespekten. Om en ny tröja är det enda som kan ge dig respekt och värde som människa så är något allvarligt fel. men visst är det oemotståndligt svårt när man står där med galgen i handen och med habegär sprejat över synfältet.

Jag känner tyvärr inte till någon mirakelmedicin mot denna åkomma, förutom att faktiskt undvika ångestdrivande affärer. För säga vad vi vill, men egentligen- EGENTLIGEN- om du tittar på de personer i din närhet som påverkar dig mest, som betyder mest, som du tycker allra mest om, går du efter kläderna då?
Liljorna på marken har varken kontokort eller pressbild på facebook. Ändå ingår de i kategorin naturens största skönheter.
Jesus hade en poäng där.

1 kommentar:

  1. Återigen förundras jag över hur dina ord blir till poesi så fort du sätter dig att skriva. Otroligt härligt inlägg och tänkvärda tankar.
    Jesus hade absolut helt rätt!

    SvaraRadera